Härliga helg!
Eller ja, sen igår em då, förstås.
Det är jätte jätte ovant att jobba full vecka, men det var ok ändå, jag ska nog palla dessa tre heltidsveckor som återstår innan jag går hem på sommarlov!
igår blev det spårning med Karro på falukalaset! Innan var vi på bungalow bullermyren...Men det blev bara jag och K som drog vidare och runt som alla andra fjortonåringar i falustad. Vi kom ju iallafall in på rådhuskällarn..Eller va det nu hette, hehe.
Vaknade pigg och alert imorse och nu har jag rensat häcken och klippt gräset.
Kontraster, kontraster.
Vem ska jag vara, snart 30årig mamma och fru eller småtjej som springer på stan? Det är nog det som är det negativa med att bli mamma ung. Man hinner inte göra klart allt det där festande som man borde, även om jag trodde det då, att jag hade festat färdigt för en livstid så har jag inte det. Jag har heller aldrig vart "fri" bara jag, gjort som jag vill. Varför skyndade man sig så hemskt? SJÄLVKLART ångrar jag inte nått av barnen en sekund ens, inte mitt liv med Per heller, men vi borde ha väntat. Men det är väl så, jag ånsåg mig va vuxen och färdig vid 18 årsålder när jag blev gravid, är man 18 så TROR man att man är vuxen. Det är man inte. Eller man har inte samma förnuft som nu iallafall. Det här blir lite svammligt, jag bara skriver rakt ur tanken. Thats it.
Nehepp.
slut för idag!
Kram Leni*
Hehe förstår hur du tänker. Jag tyckte jag var vuxen när jag var 18 också. När jag var nitton var jag så less på att festa och blev gravid och fick barn var ju tjugo när William föddes men ändå. Man ångrar inte sina barn, fast man tror liksom att man är så stor i den där åldern 15-23. Det är inte förrens man är runt 25+ som man börjar inse hur jävla liten man är på jorden, hur mycket man inte vet och då först så bara, VAD hände jag är ju för fan inte vuxen ännu! :-o . Jag går sällan ut men när jag går ut så får man dåligt samvete för man tänker att "det är fel" för man prentade in det i huvudet när man blev mamma tror jag. Liksom att, NU är jag stor det här intresserar mig inte. Problemet var nog egentligen att man inte visste vad man var intresserad av i den där åldern kan man ju ledsna på allt, idag gillar jag blåa kläder imorgon har jag vuxit ifrån det typ ;) . Jag tycker inte att det är fel att gå ut. Jag känner lite så här att jag tror ingen tar skada av att man lever runt ibland :-p . För bara för man får barn så slutar man ju inte leva, det är kul att leva med barn kan man leva dubbelliv. Ett som den präktiga morsan och ett som den galna personligheten man har :-D . Hehe, jag brukar tänka på när jag var tjugo och kände mig SÅÅÅÅ vuxen, idag när jag ser tjugoåringar tänker jag. Vänta tills du blir vuxen haha :-p
